Proceduren för jejunal (J) sond
Vad kan du förvänta dig före ingreppet?
Ställ frågor
En ”preoperativ undersökning” kommer att utföras före operationen för att säkerställa att du mår tillräckligt bra för att få porten/katetern insatt. Det ger också en chans för dig och en närstående att träffa vårdpersonalen för att ställa frågor. Personalen kan också ta blodprover, hudprover och/eller bilder av din kropp där ingreppet ska ske. Hudprover tas med en bomullstuss. Du kan också besöka anestesipersonalen för att se till att du kan sövas. Undersökningen utförs vanligtvis på kliniken en vecka eller så före operationen.
Håll dig ren
Ta ett bad eller en dusch och tvätta håret dagen före operationen. Detta minskar risken för infektion. Makeup och nagellack ska också tas bort. Vårdpersonalen kommer att gå igenom instruktioner om vad du ska göra.
Ha en tom mage
Det är viktigt att inte äta eller dricka under flera timmar före operationen. Detta kallas för fasta. Sjukhuspersonalen kommer att ge dig information om detta. Följ instruktionerna noggrant, annars kan det fördröja operationen.
Om läkaren använder röntgen för att placera sonden måste du fasta före operationen. Du kan också bli ombedd att svälja en tjock, kritaktig milkshakeliknande dryck som innehåller barium kvällen före operationen. Barium kan ses på röntgen. Barium hjälper till att visa var porten/katetern ska placeras.
Ge samtycke
Du blir ombedd att underteckna ett samtyckesformulär. Detta ger personalen tillstånd att utföra operationen. Vårdpersonalen kommer att gå igenom alla risker och fördelar med operationen.
Gå till operationssalen
När operationspersonalen är redo kommer du att tas till operationssalen. Barn och unga vuxna kan ha en förälder eller vårdnadshavare som stannar kvar längre, vanligtvis tills patienten börjar bli sömnig.
Vad kan man förvänta sig under ingreppet?
Det finns olika metoder för att placera en J-port/kateter . Vårdpersonalen kommer att hjälpa dig att bestämma vilken metod som är bäst för dig.
De vanligaste metoderna är:
- Öppen kirurgi: Under en operation läggs ett snitt genom huden in i magen och porten/katetern placeras genom öppningen.
- Laparoskopi: Med hjälp av titthålskirurgi används en tunn teleskopkamera med ett blad i änden för att skapa en liten öppning från huden in i magen.
- Radiologiskt insatt gastrostomi (RIG): Under en operation läggs ett snitt genom huden in i magen och porten/katetern placeras genom öppningen. Genom att använda röntgen under ingreppet kan man säkerställa att porten/katetern placeras på rätt ställe.
Operation och laparoskopi är ingrepp som vanligtvis utförs under narkos, vilket innebär att du sover medan porten/katetern sätts in. Under ingreppet kan läkaren använda ett flytande läkemedel som kallas ”kontrastmedel” så att de kan se var porten/katetern är inuti kroppen. Kontrastmedlet injiceras i porten/katetern och visas på en röntgen. När porten/katetern är på rätt ställe hålls den på plats av en liten ballong som fylls med vatten.
Om RIG-metoden används får du eventuellt inte narkos. Före ingreppet sederas du så att du inte är medveten om din omgivning, men inte sover helt. Du kommer fortfarande att svara på stimulering under operationen.
Om du redan har en G-port/kateter, t.ex. en gastrostomiknapp, kan det vara möjligt att byta den mot en J-port/kateter utan behov av narkos. Det innebär att du är vaken under ingreppet och att lätt bedövning används vid behov. Att placera J-porten/katetern är vanligtvis inte smärtsamt, men du kanske kan känna av det. Den svåraste delen kan vara att ligga stilla under ingreppet.
Det kanske inte är möjligt att placera J-porten/katetern under det första försöket. Detta kan bero på flera olika orsaker. Om detta händer kan en annan metod för att placera porten/katetern användas, vanligtvis på en annan dag.
Din läkare kommer att hjälpa dig att bestämma vilket ingrepp som är bäst för dig.
Vad ska jag förvänta mig efter ingreppet?
Du kommer att komma till en uppvakningsavdelning efter operationen för att återhämta dig från bedövningen. För att hålla dig hydrerad får du ofta extra vätska intravenöst. Smärtstillande medicin kommer att ges för att du ska må bra. Du kommer sedan att föras tillbaka till avdelningen eller åka hem. Det är ofta nödvändigt att tillbringa en natt på sjukhuset under återhämtningen.
Narkos kan orsaka kräkningar eller illamående. Du kan också få ont i halsen efteråt, känna dig lite yr eller frysa och få frossa.
Att börja använda J-porten/katetern
Om du fick en G- eller GJ-port/kateter bytt till en J-port/kateter kan den vanligtvis användas direkt.
Om du fick J-porten/katetern nyinsatt kan du behöva vänta några timmar efter ingreppet för att börja matningen. Du kan behöva få vätska intravenöst medan matningen påbörjas.
Jejunal matning påbörjas vanligtvis långsamt under några timmar. Mängden mat du får kommer att öka lite varje gång.
Smärta
Efter operationen kan du känna dig uppblåst, ha kramper eller få ont i magen. Detta beror på att luft ibland förs in i magen för att underlätta insättningen av porten/katetern. Det kommer att göra lite ont på stället. Platsen är mest smärtsam under de första dagarna efter operationen. Smärtan borde minska varje dag. De flesta mår bättre inom två veckor. Prata med vårdpersonalen om hur du kontrollerar smärtan.
Läckage
Det är vanligt att det sipprar lite vid ingreppsstället. Medan området läker kan det blöda lätt och det är normalt med sårskorpa och att det vätskar. Att det bildas vätska kan komma och gå. Detta kan pågå i flera veckor. Det hjälper att använda en kompress på stället för att suga upp en del av läckaget och hålla huden torr och frisk.
Rodnad
När huden läker efter operationen kan det uppstå lite rodnad eller irritation på stället. Detta är normalt och kommer att förbättras allteftersom stället läker.
Aktivitet
De flesta kan stiga upp ur sängen, sitta på en stol eller gå samma dag som operationen. Du kan förvänta dig att kunna återgå till dina vanliga aktiviteter efter cirka två veckor.
Komma hem
Innan du åker hem vill vårdpersonalen se till att du är redo. Detta omfattar:
- Smärtan är under kontroll
- Matning tolereras
- Utbildning i hur du sköter om din port/kateter och din hud runtom
- Utbildning i vem och när du ska ringa om du har frågor eller funderingar
Om du tror att porten/katetern inte längre är på plats, särskilt om du har mycket ont i magen, känner dig sömnig eller kräks, ska du inte använda den utan prata med vårdpersonalen innan du lämnar sjukhuset.
Vad ska jag förvänta mig hemma?
Innan du lämnar sjukhuset får du en tid för en kontrollundersökning. Detta kan vara på sjukhuset, kliniken för sondmatning eller hemma av sjukvårdspersonal. Du kommer också att få instruktioner och kontaktinformation för nödsituationer om du skulle få några problem.
Viktigt att veta hemma:
- Öva på ”bra” omvårdnad av port/kateter och hud
- Förstå ditt matningsschema
- Spola porten/katetern regelbundet
- Veta vad du ska göra om du har funderingar
När du ska ringa vårdpersonalen
J-port/kateter är ett säkert sätt att få näring och vätska, men ibland kan problem uppstå. Vissa problem kräver omedelbar uppmärksamhet, andra inte.
Om du upptäcker något av nedanstående akuta problem, tillför inte något i din port/kateter förrän du har pratat med din vårdpersonal. Du kan behöva besöka sjukhuset för att få porten/katetern kontrollerad.
Akuta problem:
- Svår smärta, särskilt om detta inträffar medan porten/katetern används för matning eller medicin
- Blödning runt gastronomiöppningen som inte slutar
- Läckage av vätska eller mat från området runt portens/kateterns öppning
Om du upptäcker något av de icke-akuta problemen nedan, håll koll på det och kontakta vårdpersonalen om problemet förvärras. Du kan behöva besöka sjukhuset eller kliniken för att få porten/katetern kontrollerad.
Icke-akuta problem:
- Tecken på infektion:
- Rodnad
- Svullnad
- Smärta
- Illaluktande vätska/läckage
- Varm hud
- Feber
- Stor mängd vätska/läckage som inte försvinner eller som orsakar rodnad på huden
- Extra mycket hudvävnad på stället
- Porten/katetern åker ut eller ändrar läge. Om detta händer måste du byta port/kateter innan stomikanalen försluts.
